1. |
Far åt helvete
05:06
|
|
||
Far åt helvete
Jag vill aldrig se er igen
Era tomma blickar och gapande käftar
Får mig att må illa
Era intellektuella yttranden
Är prov på andlig mongolism
Era stinkande kroppar är viljelösa slavar under era lustar
Era hjärtan är tomma skal
Självbedrägeriets fästningar
Självgodhetens högborgar
Och av inget värde
Pladdrande tungor och smackande käftar
Ni är inte värda luften att andas
Marken ni går på blir otjänlig
Kvinnor och barn, unga män och åldringar
Fall på knä och mottag er dom
Far åt helvete!
Hör ni sanningen?
Den låter som en dom
Tro aldrig
Att ni är något värda
Låt hoppets vingar förgås i flammor
Ovan alrunan, under galgen
Ägnar jag er en sista tanke
Förvisad om att den yttersta dagen nalkas
Mottar jag den dystra gästen
Vem av er ska han drabba först?
De som är födda till att drunkna
Behöver icke frukta snaran
Och drunkna skall ni
I ett blådjupt hav av eld och etter
Dies Irae
Dies illa
Solvet Saeclum
In Favilla
|
||||
2. |
Jag spår fördärv
04:21
|
|
||
En sjukdom obotlig, en pest otyglad
Detta är allt vad vi ger dig
Förlåt oss icke för våra synder, Ty vi känner dem
Förgät ej vad vi gör, ty vi ska minnas väl vad vi gjort
Slå oss ned på böjda knän
Låt din dom falla över oss
Låt det regna över oss i årtusenden
Dränk oss i dina tårar
Vi är blott en cysta, blott en svulst på din kropp
Vi är blott ångest, blott kvalm på din själ
Ett skammens arv vi skapar
Ett skammens arv vi lämnar
Vår avkomma avslutar vårt verk
Slå oss ned på böjda knän
Låt din dom falla över oss
Låt det regna över oss i årtusenden
Dränk oss i dina tårar
Generation efter generation fostras till hemgång i ditt hus
Så som din dom har förseglats - förseglas också vår
|
||||
3. |
Farsotstider
04:31
|
|
||
Blodet strömmar från blottade ryggar
I ett botgörartag mot ett oblitt öde
Flagellanternas hungrande ödesvrål
Ekar högt i en klagande jämmerdal
Ty prygel skall sjungas som botande psalm
I olycksbringande farsotstider
Den fagra men oblida pesten skall kurera oss
En spegelbild av ett gisslartåg
I olycksbringande farsotstider
Askan ska strös i vinden på den svarta dödens gästabud
Från stad till stad, från by till by
En vördnad visas piskan och dess folk
Deras framförvarandes ödesvrål
Ekar högt i en klagande jämmerdal
Ty prygel skall sjungas som botande psalm
I olycksbringande farsotstider
Den fagra men oblida pesten skall kurera oss
En spegelbild av ett gisslartåg
I olycksbringande farsotstider
Askan ska strös i vinden på den svarta dödens gästabud
Pastore inscio – i socknens dödsbok blott tomma blad
Sista vilan har kommit, feber och smärtor har gått i grav
Pastore inscio – all ömkan och elände nu förbytts
Sista vilan har kommit, i samklang allting ekat ut
Ty prygel skall sjungas som botande psalm
I olycksbringande farsotstider
Den fagra men oblida pesten skall kurera oss
En spegelbild av ett gisslartåg
I olycksbringande farsotstider
Askan ska strös i vinden på den svarta dödens gästabud
|
||||
4. |
Höst
04:46
|
|
||
Livets färger är oss blott till läns
Rodnaden på din kind
Hårets vackra sken
Och dina levnadsglada ögon
Kommer alla att bleka
Grått, grått
Allt blir till mull
Grått, grått
Föda åt maskar, allt vi är
Livets höst kom tidigt
Någon vår minns jag ej
Sommaren varade blott en stund
Ett ögonblicks bitter glädje
Grått, grått
Allt blir till mull
Grått, grått
Föda åt maskar, allt vi är
Livets höst kom tidigt
Någon vår minns jag ej
Sommaren varade blott en stund
Ett ögonblicks bitter glädje
Innan höst kom för gott
Allting bleknade, allting dog
Skogarna väcktes inte till liv i ett eldlikt skimmer
Ty ett töcken sänkte sig över världen
Och stal livets färger
Livets höst är inte frisk av nordan
Ty vinden bär med sig en doft av gravgårdarnas mylla
|
||||
5. |
Själavrak
05:11
|
|
||
Piskad av självföraktet, förgiftad in till roten
Trasig och bruten, livets lusta vilse
Ändå strandad... vidrigt
Någonting pulserar djupt i själen, det talar till mig
Viljan som klandrar sig fast, glöden som aldrig slocknar
Irrgång, irrgång... själavrak
Irrgång, irrgång... själavrak
Förvriden, böljande minnen tynar
Inre syners virvelstormar avtar
En världsbild bryts sakta ned
Likt multen sjunkande drivved
Sänks jag sakta... Ner
Ner till avgrundens hånande insikt
Men svaret försvann framför mig
Åren passerar men känslan är kvar
Tomhetens grava faktum...
Ihålighetens döda sträckvidd
Irrgång, irrgång... själavrak
Irrgång, irrgång... själavrak
Orörlig, hårt bunden…
Ändå får jag fram, i hjärnans labyrint
Irrgång... själavrak
Orörlig, ändå far jag fram
Förlist i illviljans hav
|
||||
6. |
Elddagjämning
06:45
|
|
||
Avlade i mörker och köld
Inga goda väsen välsignade vår vagga
Ett kainsmärke bränt i vårt kött
Ensamhet är vår följesven
Ett öga till Mimer, en hand i ulvens käft
Riv gammal fästning, ge plats åt ny borg
Vägen till visdom, en smärtsam väg
Vaknade, lidande, klarhet
Vårt öde beseglas når vi glömmer vårt kall
Själars vinter, ljusets fall
Djupt ner i jorden görs urbergets sång
Elddagjämning, vedergällning, undergång
Våra sår i brand, de av värsta sort
Himlen rämnar, liv rycks bort
Djupt ner i jorden hörs urbergets sång
Elddagjämning, vedergällning, undergång
En otyglad urkraft, en glödande runa
Thurisaz, symbolen for jättesläkt
Katharsis, en rening där krafter födas
Fjättrad i bojor sen urtid, sen eon
Pulserande magma, en skärseldslåga
Likt världsträdet tråna mot skyn
Den vilda kraften, som världen skapat
Kaos, mörker, transformation
Vårt öde beseglas når vi glömmer vårt kall
Själars vinter, ljusets fall
Djupt ner i jorden hörs urbergets sång
Elddagjämning, vedergällning, undergång
Våra sår i brand, de av värsta sort
Himlen rämnar, liv rycks bort
Djupt ner i jorden görs urbergets sång
Elddagjämning, vedergällning, undergång
|
||||
7. |
Baldersbålet
03:47
|
|
||
Världens oskuld vilar tryggt på det vidga bålet
Allt som andas, allt som sörjt ryser i plötslig kyla
Blodröd sjunker solen, fjällens skuggor växa
Och högt i askens krona susar tidens höst
Vi har samlats här i sluten ring
Kring en likblek gud som om livet bragts
När dagen lida mot sitt slut
Skall flammor stiga mot himlens fäste
I sorgens timma på sorgens dag, stiger fadern fram
En fridlös fasas verop, som ur dvala facklan höjs
Ett sinne tyngt av kvalfull kvidan, en gåta utan svar
När stormen stämmor ekat ut, vad viskas till den döde?
Vi har samlats här i sluten ring
Kring en likblek gud som om livet bragts
När dagen lida mot sitt slut
Skall flammor stiga mot himlens fäste
Det som ingen trott, det som ingen vetat
Fann den vise, vad han fjärran letat?
|
||||
8. |
Tiden läker intet
07:58
|
|
||
Det förflutnas fogdar kräver räfst!
Primae Nocte på jungfrutankar
Morgondagen faller för gårdagens lie
Men ingen pil kan Munin fälla
På framtidens halshuggna lik
Tronar ett fordom praktfullt rike
Ett rike vars vålnader styr dagens handlingar
Med bladet på min strupe styr de min blick
Tiden släpar sig fram med avskurna hälsenor
Samma moln skymmer samma himmel
Beväpnade äro förlidna fasor
Samma baneman väntar kring samma hörn
Den snö som föll i fjol
Ligger alltjämt kvar på marken
Gryningssolen veka strålar kämpar lönlöst
Mot minnenas Nifelheim
På framtidens halshuggna lik
Tronar ett fordom praktfullt rike
Ett rike vars vålnader styr dagens handlingar
Med bladet på min strupe styr de min blick
Tiden släpar sig fram med avskurna hälsenor
Samma moln skymmer samma himmel
Beväpnade äro förlidna fasor
Samma baneman väntar kring samma hörn
Tillvarons eftersmak är bitter
När hågkomsten har Hel som älskarinna
Morn, Tope och Otåle håller hov
Vredgade herrar över ett gramset sinne
|
Thyrfing Sweden
THYRFING emerged from the ever-growing underground scene in Sweden back in 1995. After seven full-length albums and numerous live performances all over the world, the band have gained a strong following over the years and an exquisite standing within the metal scene. The band is now about to start the production of their next album, scheduled to be released through Despotz Records in spring 2021. ... more
Streaming and Download help
If you like Thyrfing, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp